Vi satt på flyget till Tobago. Det var fyllt till 15%, kanske. Lite udda personer, män med annorlunda kepsar, satt här och där. Framme, kände vi att vi liksom kommit till en ändstation, i positiv bemärkelse. Lugnet, det okommersiella, lätt skitiga. En ko som gick lös. Stolsuthyrare, som också hade dykbåt, och som kändes som given pålitlig och vän. Osv.
